Förutom skola

Alert! Stor händelse i Linnéas liv:

Jag har blivit med glasögon!

Vad som är lite komiskt med hela grejen är ju att ingen vet om att jag inte hade glasögon tidigare (kan ju haft linser), så ingen reagerar. Det resulterar i att jag vill prata om det konstant och berätta för alla hur konstigt det känns. Synfelet är inte stort dock, -0.5, Men det är tillräckligt för att jag ska ha svårt att känna igen folk på långt avstånd, och läsa skyltar med smala bokstäver. 

Första dagen kändes väldigt obekväm, ungefär som att jag var utklädd till skolfröken. Men Athena, min nyfunna Californska vän som älskar mode försäkrade mig om att de såg bra ut så jag kör på det självfötroendet och ser hur det går. 

En annan lustig sak som hände i veckan var att jag ganska spontant sökte till backing vocals for Singers Showcase. Lite bakgrund: Singers Showcase på Berklee är alla sångares dröm att få vara med i. Den totala diva-showen för pop, soul och jazz sångare. Alla är asgrymma såklart och varje termin söker det över 100 stycken och 15 kommer med. Ni hör nog direkt att jag aldrig skulle få för mig att söka, helt enkelt inte min grej (var är den lilla överfulla jazzklubben?). Men när jag såg auditionen för backing vocals så kom lilla musikalbarnet fram i mig och det lät rätt kul. 

Så jag kommer till auditionrummet och ser att de redan är i full gång med sökningar. De har 4 tjejer i mitten av rummet som står och sjunger "åååå, I wanna dance with somebody" samtidigt dom de vickar på höfterna i takt till musiken. "är jag sen? och gud vad är det här... jag passar verkligen inte in." tänker jag och bestämmer mig genast för att jag inte vill söka och att jag ska gå därifrån. Men så får jag syn på Josefin, en svensk tjej som står och sjunger, och jag blir tvungen att lyssna lite, varpå en kvinna kommer fram till mig och säger: "Hej! Ska du söka? Sätt dig här!"

Det är inte riktigt någon struktur på  sökningen. Donna McElroy, den slutgiltiga domaren, skickar ut person efter person antingen med gott men oftast inte lika gott besked, och de som fyller de tomma platserna vet inte riktigt vilken stämma de ska sjunga . Jag sitter hela tiden och funderar på om jag bara ska gå därifrån, men tillslut är det så få personer kvar att jag och två andra, en kille och en tjej, får gå upp och dansa och sjunga. Mitt i låten börjar Donna prata med killen, fråga vad han heter och kommenterar hans höfter. Alla börjar skratta och vi står där och sjunger och vet inte riktigt vad vi ska göra, men stämningen lättar lite. Till slut säger Donna med nästan en mansstämma "Hey, whats your name?" "Linnéa", svarar jag nervöst varpå hon vänder sig till sin kollega och säger "I like this! You guys blend really good together! Write your names over there!" 

Senare i veckan fick jag ett mail: Congratulations! We are honoured to work with you in singers showcase. 

En del av mig är helt förvånad och skrattar nästan åt att jag ska backa upp en så otroligt upphottad och divig show, men jag är samtidigt glad och smickrad att jag hade vad de sökte... Intressant kommer det iallafall bli.